fitforhenan

Gassande sol, grässtrå i mungipan och inget vatten så långt ögat kan nå. Endast min polare Napoleon och jag, mitt ute i ödemarken. En riktig cowgirl? Jajjemen!

Idag blev jag för första gången ställd inför valet att inte rida alls eller rida ensam. Det är lite läskigt ska ni veta att gå ner till hagen och försöka baxa ut endast en häst av fyra, sadla på, ge sig ut i skogar man inte känner till och sedan baxa in hästen igen. Men självklart valde jag att rida!

Napoleon var dock aningens förvirrad eftersom jag inte riktigt kunde vägarna och därför inte kunde förklara vart jag ville att han skulle gå. Han sa därför till å det bestämdaste att imorgon vill vi ha med Lillebror och Rosa så att vi slipper irra omkring så mycket.

Som vanligt tycker jag om att vara lite tokig (och Napoleon också så klart) varför det blev härligt snabba galopper och hoppning över nedfallna träd. Nästa gång ska jag nog försöka hitta till Lars-hage där alla de roligaste hindren finns och man kan galoppera snabbare än snabbast. Så här vackert blev det när vi kom från ödemarken till sagoskogen...




Kan inte få nog dessa vackra vackra smultronställen med fina Napoleon! 
Och i morgon ska vi dela dem med svärmor och Lillebror igen, det blir fint det!

God natt och dröm sagolikt!

//En riktig cowgirl